Dåligt stöd i FASS vid dosering av cytostatika till patienter med njursvikt

Maria Hentschke Forkningssjuksköterska Avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Carl-Gustaf Elinder Läkare Njurmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Seher Korkmaz Läkare Läkemedelscentrum, Stockholms läns landsting, Klinisk farmakologi, Institutionen för medicin, Karolinska institutet

Charlotte Asker-Hagelberg Läkare Avdelnngen för klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Bakgrund

Njurfunktionen bör beaktas vid dosering av läkemedel som huvudsakligen utsöndras via njurarna. Svensk njurmedicinsk förening rekommenderar att absolut GFR (ml/min) används vid dosering av läkemedel. P-kreatinin och Cystatin C kan användas för att beräkna GFR (ml/min) om man har tillgång till patientens ålder, kön, vikt och längd. Cytostatikagruppen innehåller flera mycket toxiska substanser varav flera har renal utsöndring. Vi har inventerat ordinationsrekommendationerna för L01-gruppens läkemedel i FASS för att kartlägga bla med avseende på vilket njurfunktionsmått som skall användas.

Metod

Alla läkemedel i ATC-kod-grupp L01 (Cytostatiska/Cytotoxiska medel) granskades sytematiskt genom en sökning i FASS via www.fass.se. Data insamlades angående dosering vid sänkt njurfunktion under rubrikerna Dosering, Varningar och försiktighet, Farmakodynamik och Farmakokinetik, inklusive angivet njurfunktionsmått.

Resultat

115 läkemedel (66 ATC koder från L01AA01 tom L01XY) granskades. Sextio av dessa läkemedel hade huvudsakligen renal utsöndring. 52 av läkemedlen krävde dosanpassning efter njurfunktionen. I några fall angavs dosreducering vid njurfunktionsnedsättning i tabellform (n=6) eller i form av uttalande liknande ”reducera dosen till hälften hos patienter med sänkt njurfunktion” (n=8), eller ”dosreduktion bör ske vid sänkt njurfunktion” (n=22). 16 av 52 behövde ej justeras vid sänkt njurfunktion. För 21 av de 115 preparaten framgick hur man definierat njurfunktionen tex i form av kreatinclearance ml/min (n=15). I två fall angavs vilken formel som används för beräkning av njurfunktionen (Cockcroft-Gault). Fem använde s-kreatinin (µmol/l) och en “GFR ml/min/1,73 m2”. Cystatin-C eller Cystatin-C-beräknat GFR användes inte.

Sammanfattning

Generellt behövs bättre och tydligare anvisningar i FASS hur dosering av läkemedel skall anpassas till njurfunktionen. Cystatin beräknat GFR har kommit att användas allt mer i klinik men cystatinbaserade ordinationsrekommendationer saknas för tex cytostatikagruppen. Innan Cystatin-C baserat eGFR används vid dosering av cytostatika behövs studier som belyser överensstämmelsen med etablerade njurfunktionsmått för läkemedlet. En harmonisering av klinisk och regulatorisk praxis avseende njurfunktionsbedömning behövs.