Kvalitetsbokslut läkemedel i primärvården ger bättre resursutnyttjande

Björn Wettermark Med.dr., apotekare Klinisk farmakologi, Karolinska Stockholm. Läkemedelscentrum, Stockholm

Henrik Almkvist Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Stockholms läns landsting

Ulf Bergman Avd f klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Maria Edlert utredare Läkemedelscentrum

Maria Juhasz-Haverinen Apotekare HSN-förvaltningen, Stockholms Läns Landsting

Åke Pehrsson Läkemedelssamordnare Beställare Vård, Stockholm

Gunilla Thörnwall-Bergendal läkemedelssamordnare HSN-förvaltningen, Stockholms Läns Landsting

Aniko Veg utredare Läkemedelscentrum, Stockholms läns landsting

Bakgrund

Ökande läkemedelskostnader sätter press på landstingen att finna fungerande modeller att decentralisera kostnadsansvaret för läkemedelsförskrivningen. I Stockholms Läns Landsting provas sedan 2006 ett system med incitamentsavtal där vårdcentraler erbjuds en bonus kopplat till sin följsamhet till läkemedelskommitténs rekommendationer i Kloka Listan om de lämnar in ett årligt kvalitetsbokslut där de själva aktivt värderat sin läkemedelsförskrivning och föreslagit förbättringsområden. Syftet med denna studie var att analysera hur incitamentsmodellen fungerat och vilka resultat som uppnåtts.

Metod

Statistik över uthämtade recept analyserades för samtliga vårdcentraler i länet under perioden 2003-2008. Som mått användes totala kostnader och volymer för receptförskrivna läkemedel samt följsamheten till Kloka Listan mätt som andel av volymen som utgjordes av läkemedel i kloka listan. Variationen i följsamhet 2008 respektive förändringen över tid analyserades i relation till vårdcentralernas storlek (antal läkarbesök/år), geografisk belägenhet, driftsform (privat/landstingsdriven), medverkan i läkemedelskommitté, deltagande i incitamentsmodellen samt områdesbefolkningens åldersstruktur och socioekonomi. De kvalitativa svaren i inlämnade kvalitetsbokslut analyserades tematiskt.

Resultat

Under 2006-2007 deltog 139 av 154 inbjudna vårdcentraler, under 2008 deltog samtliga 184 vårdcentraler i länet. Följsamheten till Kloka Listan ökade varje år under perioden och var i genomsnitt 81 % under 2008. Ledamot i läkemedelskommitté liksom medverkan i incitamentsmodellen var associerat med signifikant högre följsamhet (85 vs 80% respektive 82 vs 76%). Det fanns inget tydligt samband mellan övriga variabler och vare sig följsamheten eller förändringen över tid. En kvalitativ analys av inlämnade kvalitetsbokslut visar att ett kontinuerligt förbättringsarbete pågår inom verksamheterna.

Sammanfattning

Stockholms incitamentsmodell för läkemedel i primärvården har fungerat väl under dess första tre år. Den har väckt positivt gensvar och följsamheten till läkemedelskommitténs rekommendationer har ökat. Kvalitetsboksluten har bidragit till ett ökat engagemang i läkemedelsfrågor och eftersom den bygger på en mer generell ersättning för kvalitetsarbetet där vårdgivarna själva tolkar sina egna data och ger förslag till förbättring borde den ha goda förutsättningar att ge långsiktigt positiva effekter utan plötsliga oväntade och negativa konsekvenser.