Kardiovaskulär prevention med lipidsänkande läkemedel – hur välja läkemedel? hur styra behandlingen?
Paul Hjemdahl Enheten för klinisk farmakologi, Institutionen för medicin KS, Karolinska Institutet
Anders G Olsson Inst för Medicin och Vård, Hälsouniversitetet, Linköping
Jan Håkansson Vårdcentralen, Krokom
Lars Grip Kardiologkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Rune Dahlqvist Klinisk farmakologi, Umeå Universitet
Sammanfattning
Statinbehanding är mycket väl dokumenterat för kardiovaskulär prevention hos patienter med hög risk och är en av våra vanligaste åtgärder inom sjukvården. Olika riktlinjer förespråkar behandling till (allt lägre) kolesterolhalter i olika patientgrupper. Är det god evidensbaserad medicin att behandla till kolesterolmål? Eller är det bättre att göra som i studierna? Samtl studier som dokumenterar det goda skyddet av statinbehandling mot kardiovaskulära komplikationer har testat olika statiner i specificerade doser mot placebo eller en högintensiv mot en lågintensiv behandlingsregim med statin. Ingen studie har testat hypotesen att behandling till ett visst kolesterolmål för en viss patientgrupp är det bästa för patienten. Simvastatin är utomordentligt väl dokumenterat och mycket billigt. TLV har tagit bort subventionen för atorvastatin och rosuvastatin i ordinära doseringar men behållit den i högre doseringar. När ska vi använda de betydligt dyrare alternativen? Ett målvärde för LDL-kolesterol på 2,0 mmol/L innebär enligt stora studier att hälften av patienterna skulle behöva mer intensiv behandling än atorvastatin 80 mg/dag för att nå målet. Socialstyrelsen har yttrat att ett LDL-mål om 1,6 mmol/L är motiverat när patienten har mycket hög risk. Låga kolesterolmål innebär betydligt mer högintensiv statinbehandling och även mer kombinationsbehandling med andra lipidsänkande läkemedel om målen ska nås. Vad vet vi om effekterna av sådan intensifierad behandling? Vilka kostnader och vilka biverkningar kan accepteras för att nå låga kolesterolmål? Symposiet syftar till att klargöra hur en effektiv, säker och kostnadseffektiv lipidsänkande behandling kan erbjudas flertalet högriskpatienter och när man kan/bör göra avsteg från den generella rekommendationen från TLV och landets samtliga läkemedelskommittéer att i första hand använda simvastatin och då gärna i doseringar som visat goda effekter och god patientsäkerhet i studier. Val av statin och hur behandlingen skall styras är viktiga frågor för både patienterna (som skall erbjudas effektiv och säker behandling till rimlig kostnad) och sjukvården (som bör prioritera och allokera resurser så att de gör största möjliga nytta för så många patienter som möjligt). Symposiedeltagare: Paul Hjemdahl (prof, KI), Anders G Olsson (prof em, Linköping), Jan Håkansson (distr läk, Krokom), Lars Grip (prof, Göteborg och SoS), Rune Dahlqvist (prof, Umeå och TLV).