Upplevelse av hälsobefrämjande egenvård vid reumatisk sjukdom

Susann Arvidsson Sjuksköterska, MSc, doktorand FoU Centrum, Spenshult Halmstad och Hälsohögskolan, Jönköping

Stefan Bergman MD, PhD, Forskningschef FoU Centrum, Spenshult Halmstad

Barbro Arvidsson RNT, PhD, Professor Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan Halmstad och Gjøvik University College, Gjøvik, Norge

Bengt Fridlund Professor Högskolan i Jönköping

Anita Bengtsson Tops RNT, PhD, Docent IVOSA, Växjö universitet

Bakgrund

Personer med reumatiska sjukdomar skattar sitt hälsostatus lågt. Hälsostatus och tron på den egna förmågan att kunna påverka hälsan påverkar i sin tur valet av egenvårdsbeteenden. Egenvårdsbeteenden är vanliga och kan förhindra försämrad hälsa och förlust av värdefull fysisk och psykisk aktivitet. Kunskaperna är små om hur personer med reumatiska sjukdomar upplever att utföra egenvård. Syftet är därmed att beskriva hur personer med reumatiska sjukdomar erfar att utföra egenvård för att nå hälsa

Metod

Studien har en kvalitativ design med en fenomenlogisk ansats och en livsvärldsteoretisk grund. Data har samlats in genom ostrukturerade och öppna intervjuer med 12 personer med olika diagnostiserade reumatiska sjukdomar.

Resultat

Personer med reumatiska sjukdomar upplever att egenvård är ett sätt att leva och att det innebär att ständigt vara redo för att förstå och reagera på signaler från den levda kroppen. Egenvård upplevs som en inre dialog inom den levda kroppen, men också en yttre dialog med närmiljön. Egenvård beskrivs också som en maktkamp där personen strävar efter och tvingar sig att kämpa mot sjukdomen och dess konkreta konsekvenser. Egenvården kräver också att val görs. Avgörande för valet är att personen har tillit till sig själv och tror på sin egen förmåga att välja hälsobefrämjande egenvård. Personer med reumatiska sjukdomar prioriterar egenvård som upplevs som positiv och/eller ger en belöning till den levda kroppen.

Sammanfattning

Personer med reumatiska sjukdomar upplever egenvård som ett sätt att leva och det innebär att vara i beredskap för att förstå och reagera på signaler som den levda kroppen sänder ut. Egenvård kräver dialog, maktkamp och val. Denna kunskap bidrar till en mer fullständig förståelse av faktorer som från ett patientperspektiv är viktiga för hälsan vid kronisk reumatisk sjukdom.