Skall personer med diabetes erhålla intensiv blodglukossänkande behandling och vilka målvärden är rimliga?

Mikael Rydén Docent Karolinska universitetessjukhuset, Huddinge, 14186 Stockholm

Christian Berne Professor Inst för Medicinska vetenskaper, Akademiska sjukhuset, 751 85 Uppsala

Patrik Löfgren Med Dr Karolinska universitetessjukhuset, Huddinge, 14186 Stockholm

Bo Freyschuss Docent SBU, Box 5650, 114 86 Stockholm

Erik Moberg Karolinska Institutet Karolinska sjukhuset Huddinge

Bakgrund

Nytta och risker med intensiv behandling i syfte att sänka blodglukos vid typ 2-diabetes är ett av de mest kontroversiella ämnena inom det internmedicinska fältet för närvarande. På senare år har man i såväl nationella som internationella riktlinjer rekommenderat en allt intensivare behandling. Nya mycket stora randomiserade studier har dock visat motstridiga resultat och i en del fall har alltför intensiv behandling gjort mer skada än nytta. De stora skillnaderna i nytta/risk mellan de olika studierna kan bero av såväl inkluderade studiepopulationer som de behandlingsregimer man tillämpat. Framför allt har de sistnämnda har varit mycket olika i studierna. I en stor studie (ACCORD) medförde den mycket intensiva behandlingen en ökad risk för behandlingsrelaterade komplikationer inklusive en ökad mortalitet, och studien bröts i förtid.

Metod

SBU har gjort en systematisk litteraturöversikt enligt SBU:s arbetsmetodik. Denna innefattar litteratursökning, urval av studier enligt fastställda kriterier, granskning av inkluderade artiklar, analys av data (bla med hjälp av metaanalys) samt evidensgradering av resultat. Hälsoekonomiska och etiska aspekter är belysta.

Resultat

Rapporten publicerades i september 2009 och resultaten kommer att presenteras vid symposiet.

Sammanfattning

Symposiet syftar till att ge deltagarna insikt om kunskapsläget beträffande intensiv glukossänkandebehandling vid typ 2-diabetes. SBU:s rapport utgör underlag för Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Önskan är att få till stånd en diskussion angående klinisk hantering av kunskapsläget med utgångspunkt från SBU:s rapport.