Läkemedelsbiverkningar i huden

Lena Lundeberg Docent Dermatologi&Venereologi, Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Mihály Matura Läkare Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Maria Tengvall Linder Med Dr Överläkare Immunologi och Transfusionsmedicin, Karolinska Universitetslaboratoriet Solna

Eva Wikström Jonsson Enheten för klinisk farmakologi, Institutionen för medicin KS, Karolinska Institutet

Monica Hindsén Läkare Universitetssjukhuset MAS, Malmö

Peter Berg Läkare Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Viveca Björnhagen Kliniken för Rekonstruktiv Plastikkirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Sammanfattning

Läkemedelsbiverkningar har blivit ett allt större problem inom sjukvården. Nya läkemedel som bygger på ny kunskap har inte bara lett till goda behandlingsresultat utan även till omfattande biverkningar, bl.a. i huden. Både personligt lidande för patienten och ökade kostnader för samhället har blivit resultatet. Det finns ett stort behov av ny diagnostik, prevention och behandling. Alltfler studier talar för att den immunologiska reaktionen med fördröjd överkänslighets reaktion d.v.s. typ IV reaktion, svarar för en stor del av läkemedelsreaktionerna, t.ex. det vanliga makulopapulösa exantemet och även AGEP (acute generalized exanthematous pustulosis), DRESS (drug rash with eosinophilia and systemic symptoms), SJS (Stevens-Johnson syndrome) och TEN (toxic epidermal necrolysis). Under symposiet diskuteras både immunologiska och farmakologiska aspekter kring läkemedelsbiverkningar. Möjligheter till diagnostik med epicutantest, LTT (lymfocyttransformationstest) och mätning av cytokinproduktion med ELISpot belyses. Ny kunskap kring läkemedelsbiverkningar i huden har resulterat i utvecklandet av nya behandlingsrutiner vilka presenteras.