Nya nationella riktlinjer för diabetesvården - var kommer vi att hamna?
Per Wändell Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Centrum för allmänmedicin, Karolinska Institutet
Mona Landin-Olsson Endokrinologiska kliniken, Universitetssjukhuset Lund
Claes-Göran Östenson MD, PhD Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi, Karolinska sjukhuset
Stefan Jansson Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Enheten för allmänmedicin och klinisk epidemiologi Uppsala Universi
Eva Toft Ersta sjukhus, Stockholm
Sammanfattning
De nya Nationella riktlinjerna för diabetesvård har presenterats under 2009. Arbetet med dessa har skett på ett annorlunda sätt än vid tidigare tillfällen, med ökat fokus på evidensbasering. Arbetsprocessen och syftet kommer att presenteras. Nationella riktlinjer har en stor betydelse som inspirationskälla till ett förbättrat arbete inom vården. Vad de nya riktlinjerna kan innebära rent praktiskt kommer att diskuteras utifrån olika utgångspunkter, både från det mer medicinska och omvårdshållet, och då från både sjukhuskliniker och primärvården. Mycket av innehållet är knappast nytt. Flera punkter är dock värda att poängtera, som t.ex. diabetesutbildningen där effekten av olika modeller har analyserats. Då en ökad användning av metformin framhållits som önskvärd är en ökad uppmärksamhet vad gäller risker och biverkningar viktig fr.a. för primärvården. Det finns anledning att kommentera den multifaktoriella riskfaktorbehandlingen inkluderande blodtrycks- och blodfettssänkare, men även rökavvänjning. Ett hett ämne är även betydelsen av egenkontroll med diabetesstickor.