Uppföljning av diagnosen Y57.9 (ogynnsam effekt av läkemedel) på en akutklinik som underlag för kvalitetsbokslut – en pilotstudie

Nina Pettersson Akutkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Susanne Bergenbrant Glas Akutkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Gunnar Öhlén Akutkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Ingegerd Odar-Cederlöf Avd f klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Ulf Bergman Avd f klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Bakgrund

Epidemiologiska studier har visat att farmakologiska reaktioner (typ A, dosberoende, kända vid registreringstillfället) helt dominerar bland biverkningar. För att öka uppmärksamheten på dessa teoretiskt förebyggbara biverkningar har Läksak i Stockholm föreslagit som Klokt Råd: Var uppmärksam på läkemedelsbiverkningar! Dokumentera ogynnsamma effekter av läkemedel med ICD-kod, t ex Y57.9 (Ogynnsam effekt av drog eller läkemedel i terapeutiskt bruk). Vi har därför analyserat vårdtillfällen med diagnos Y57.9 för att se om detta kan ingå i ett ”Kvalitetsbokslut Läkemedel”.

Metod

2008 skrevs 52 patienter ut från medicinska akutvårdsavdelningarna, Karolinska Universitetssjukhuset-Huddinge med diagnosen Y57.9. Genomgångar av dessa patienters journaler genomfördes under våren 2009 av klinikens läkare enligt ett enkelt protokoll. Det innefattade symtombild, läkemedelsgrupp, typ av läkemedelsbiverkan: farmakologisk (A) eller idiosynkratisk (typ B), kreatininclearance, leversjukdom samt övriga sjukdomar. Reflektion över om den aktuella biverkan är möjlig att förebygga hos just denna patient samt förslag till dosanpassning ingick även.

Resultat

Av de 52 patienterna var 34 kvinnor, 18 män. Medelåldern var 69.9 år, medianålder 76 år. 41 patienter blev inlagda med misstanke om läkemedelsbiverkan. I 5 fall uppstod biverkan under vårdtiden. Vanligaste biverkningarna gällde följande läkemedel: kardiologiska, antibiotika (allergiska reaktioner), antidiabetika, antiflogistika, smärtstillande och psykofarmaka. Majoriteten av fallen klassificerades som typ A, resterande var oväntade och i 7 fall fanns den misstänkta biverkan inte upptagen i FASS. 29 patienter hade ett beräknat kreatininclearance under 60 ml/min (i 3 fall saknades vikt/kreatinin). Drygt hälften av fallen bedömdes vara möjliga att förebygga med dostitrering, åldersanpassad dosering samt information till vårdtagaren.

Sammanfattning

Journalgenomgången bedömdes ur kvalitetssynpunkt som meningsfull och värdefull av läkarna. Protokollet bestod av kortsvarsfrågor och genomgången tog oftast max. 15 minuter. Svårigheter bestod i att tolka åldersrekommendationer eller avsaknaden av sådana i FASS för vissa läkemedel samt det merarbete det innebar att m h a Cockcroft-Gaults formel räkna ut kreatininclearance då denna uppgift inte fanns i journalen. Dessa genomgångar kan med fördel fördelas mellan klinikens verksamma läkare som därmed får feed-back på sin verksamhet samtidigt som de görs uppmärksammade på biverkningar i det praktiska arbetet.