Rätt prover i vården kan fälla våldtäktsmän

Ricky Ansell Fil.dr. Statens kriminaltekniska laboratorium, Linköping

Gun Heimer Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet

Steven Lucas Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet

Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg

Sammanfattning

Sexuella övergrepp sker överallt i landet. Den som drabbas kan söka akut hjälp och vård var som helst – vid vårdcentraler i glesbygden likaväl som vid någon av de specialiserade kliniker som finns i några av de stora städerna. Det första mötet med hälso- och sjukvården efter ett övergrepp är avgörande, inte bara medicinskt och psykosocialt, utan även rättsligt. Ett gott bemötande och professionellt omhändertagande kan motivera osäkra patienter att göra en polisanmälan. Tillsammans med pålitlig stödbevisning i form av rätt prover kan detta leda till att fler gärningsmän kan ställas till ansvar för sina brott. Därför måste alla läkare som kommer i kontakt med sexualbrottsoffer kunna möta den drabbades medicinska, emotionella och rättsliga behov. För den enskilda patienten är det i dag ett geografiskt lotteri som avgör vilket omhändertagande hon eller han erbjuds efter ett sexuellt övergrepp. Resurserna, kompetensen och rutinerna varierar kraftigt, och inga enhetliga riktlinjer har tidigare funnits i Sverige. På uppdrag av regeringen har Nationellt centrum för kvinnofrid tagit fram ett nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp. I handlingsprogrammet ingår såväl en handbok som en tillhörande guide med konkreta anvisningar. Med dem som stöd kan alla läkare ställa rätt frågor, ta rätt prover och se till att prover och dokument hanteras rättssäkert. I samarbete med Statens kriminaltekniska laboratorium har NCK även vidareutvecklat den så kallade Spårsäkringssats efter sexuella övergrepp, en färdigpackad låda med den utrusning som behövs för spårsäkring vid undersökning av sexualbrottsoffer inom sjukvården. Regeringen har gett NCK uppdraget att implementera handlingsprogrammet i hela Sverige, och i ett första steg har arbetssättet testats i ett pilotprojekt på fem kvinnokliniker i landet. Vid symposiet redovisas erfarenheterna från pilotprojektet och hur enhetliga rutiner och ett gott samarbete mellan hälso- och sjukvården, polisen och åklagarmyndigheten kan leda till att offer för sexualbrott får ett bättre stöd av samhället - medicinskt, psykosocialt och rättsligt. Dessutom presenteras Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrums uppföljande granskning av brottsutredningar rörande sexuella övergrepp.