Regionala variationer och följsamhet till riktlinjer för läkemedelsbehandling vid astma. |
Marianne Heibert Arnlind PhD Centrum för allergiforskning/ IMM, Karolinska Institutet, Scheeles väg 1, 17177 Stockholm |
Björn Wettermark Apotekare, med dr Läkemedelscentrum, Stockholms läns landsting, Institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska institutet |
Mika Nokela Fil. mag Enheten för klinisk farmakologi, Institutionen för medicin KS, Karolinska Institutet |
Paul Hjemdahl Enheten för klinisk farmakologi, Institutionen för medicin KS, Karolinska Institutet |
Clas Rehnberg Fil dr Institutionen för Lärande, informatik, medical management och etik (LIME), Karolinska Institutet |
Eva Wikström Jonsson Enheten för klinisk farmakologi, Institutionen för medicin KS, Karolinska Institutet |
Bakgrund |
Syfte: Att beskriva och analysera uthämtade läkemedel och regionala variationer i följsamhet till riktlinjer för läkemedelsbehandling av astma i Sverige.
|
Metod |
Metod: Data över uthämtade astmaläkemedel (ATC-grupp R03) från juli 2005 till december 2008 för alla invånare i Sverige 18-44 år inhämtades från Socialstyrelsens läkemedelsregister. Incidens beräknades utifrån individer som påbörjat utköp efter att haft en läkemedelsfri wash-out period på 18 månader. Periodprevalens beräknades utifrån antalet individer som gjort minst ett uttag av astmaläkemedel under ett år. Tre kvalitetsindikatorer användes för att mäta följsamhet till riktlinjer. De belyste hur läkemedel förskrevs i förhållande till behandlingstrappan och dessutom i förhållande till selektiva och generella betablockerare. |
Resultat |
Resultat: Totalt 161 000 patienter hämtade ut läkemedel mot astma under 2007. Det motsvarar en periodprevalens på 4 % för män och 6 % för kvinnor. Incidensen beräknades till 2 % för män och 3 % för kvinnor. Den totala kostnaden för antiastmatika var 258 miljoner kronor. Kombinationspreparaten stod för 46 % av kostnaderna. En betydande variation uppvisades mellan landstingen i uttag av läkemedel och följsamhet till behandlingsrekommendationer. Det fanns inget påvisbart samband mellan vare sig styrmodell/budgetsystem för läkemedel eller läkemedelskommittéernas rekommendationer och följsamheten till aktuella behandlingsrekommendationer. |
Sammanfattning |
Konklusion: Studien visar att det är stora variationer i förskrivning av antiastmatika mellan olika landsting. Då behandlingsrekommendationerna är nationella är dessa variationer knappast medicinskt försvarbara. Metoder för att inverka på professionens och patienternas beteende för att förändra följsamheten behöver utvecklas. |