Könskillnader i läkemedelsbehandling av mycket gamla människor.

Jon Brännström Student Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik, Umeå universitet

Hugo Lövheim med stud Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik, Umeå universitet

Lena Molander BSc Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik, Umeå universitet

Katarina Hamberg docent, spec. allmänmedicin Institutionen för Folkhälsa och Kiinisk Medicin, Allmänmedicin, Umeå Universitet

Yngve Gustafson Professor Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik, Umeå universitet

Bakgrund

Bristande jämlikhet i medicinsk vård och forskning är ett känt problem. Dock är könsskillnader i och genusaspekter på vården av de mycket gamla dåligt studerade, jämfört med i yngre åldrar. I hög ålder har användandet av många läkemedel visat sig starkt associerat med flera biverkningar, så som fallolyckor och förvirringstillstånd. Syftet med denna studie var att titta på könsskillnader i läkemedelsbehandling av personer 85 år och äldre.

Metod

Studiepopulationen bestod av 469 personer i åldersgrupperna 85 år, 90 år och 95 år och äldre, boende i Västerbotten. Deltagarna randomiserades ur befolkningsregistret och inga exklusionskriterier förelåg. Alla som deltog i studien besöktes av vårdpersonal som genomförde intervjuer, testningar och undersökningar. Utöver detta inhämtades data från journaler och läkemedelslistor. Förskrivna läkemedel kodades dikotomt och läkemedel vid behov kodades som ”nej”, med undantag för kortverkande nitrater mot angina pectoris som matades in separat.

Resultat

Kvinnorna i studien stod på fler läkemedel än männen (7.2 respektive 5.4, p<0.001). Fler kvinnor än män använde diuretika (p=0.003). När vi kontrollerade diuretikaanvändet mot diagnoser visade det sig att 64% av de kvinnliga och 42% av de manliga hypertonikerna stod på diuretika (p=0.001), medan diuretikabehandlingen av hjärtsvikt inte skiljde sig åt mellan könen. Av deltagarna diagnostiserade med angina pectoris använde 82% av kvinnorna och 57% av männen nitroglycerinpreparat (p=0.001). Bland deltagarna med smärtproblematik använde kvinnor mer smärtstillande än män (56% resp. 41%, p=0.043) Kvinnor stod oftare på psykotropa läkemedel än män (p=0.01), där förskrivningen av antidepressiva läkemedel (20% resp. 11%, p=0.02) och bensodiazepiner (32% resp. 23%, p=0.044) visade signifikanta könsskillnader.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis har vi kunnat visa att läkemedelsanvändningen hos de mycket gamla är större bland kvinnor än män. Skillnader i läkemedelsförskrivning motsvarades inte av skillnader i relaterad sjuklighet. I vissa fall verkar kvinnor vara överbehandlade, medan män framstår som underbehandlade i andra. Att kvinnorna i studien var något äldre än männen och oftare levde ensamma och i äldreboenden kan vara en delförklaring till våra resultat, förutfattade meningar om kvinnligt och manligt bland deltagarna och dess förskrivande läkare en annan.