Njurfunktion och metformin hos äldre med typ 2-diabetes

Carl Johan Östgren Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings Universitet

Peter Sjöblom Söderköpings vårdcentral

Anders Tengblad Gränna vårdcentral

Christina Lannering Forskningssköterska Primärvårdens FoU enhet Jönköping

Ulla-Britt Löfgren diabetessjuksköterska Universitetssjukhuset i Linköping

Ulf Rosenqvist Medicinkliniken, NSV, Motala

Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Bakgrund

I åldrarna över 80 år når prevalensen av typ 2-diabetes upp mot 20 %. Metformin är förstahandsmedel men vid nedsatt njurfunktion och hög ålder ökar risken för ackumulation av läkemedlet och den allvarliga komplikationen laktatacidos. Metformin är därför kontraindicerat vid kreatininclearance < 60 ml/min. Syftet med denna studie var att kartlägga njurfunktionen hos äldre patienter med typ 2-diabetes i särskilt boende.

Metod

Studien genomfördes år 2006 med att kartlägga alla individer med typ 2-diabetes vid 16 olika äldreboenden i E och F län. Njurfunktionen värderades med estimerad glomerulär filtrationshastighet (eGFR) med cystatin C beräknat eGFR samt absolut GFR beräknat ifrån p-kreatinin med Cockcroft-Gaults formel och även med MDRD som ger ett kroppsytenormerat värde för eGFR. Med utgångspunkt enbart från koncentrationen av P-kreatinin ansågs < 130 mikromol/L för män och < 115 mikromol/L för kvinnor vara förenligt med normal njurfunktion.

Resultat

Vid baslinjeundersökningen identifierades 98 individer med typ 2-diabetes. Medelåldern i gruppen var 84,1 år och medel HbA1c 6,5 %. Av dessa var 12 kostbehandlade, 27 tablettbehandlade, 43 använde insulin och 16 patienter använde en kombination av insulin och tabletter. Metformin och sulfonylureapreparat dominerade som perorala diabetesläkemedel. Medelvärdeskoncentrationen för P-kreatinin och cystatin c var 99,7 (SD 33,2) mikromol/L respektive 1,5 (SD 0,41) mg/L. Vid beaktande enbart av kreatininkoncentrationen hade 18 % av individerna förhöjda kreatininvärden. Njurinsufficiens (eGFR <60 ml/min/1,73 m2) förelåg med cystatin C beräknat eGFR hos 73 % i studiepopulationen. Motsvarande andel beräknat med absolut eGFR (<60 ml/min) enligt Cockcroft-Gaults formel var 77 %. Andelen i studiepopulationen med njurinsufficiens enligt MDRD var 63 %. I en subgruppsanalys av 24 individer som behandlades med metformin hade 71 % (cystatin C beräknat eGFR), respektive 58 % (enligt Cockcroft-Gault) en njurinsufficiens som gjorde behandling med metformin olämpligt.

Sammanfattning

En klar majoritet av patienter med typ 2-diabetes i en äldre multisjuk population hade en njurinsufficiens som gjorde behandling med metformin kontraindicerad. För att ta ställning till om metformin kan användas är uppgift om eGFR nödvändigt. Att bedöma njurfunktionen enbart utifrån kreatininkoncentrationen underskattar gravt andelen med njurinsufficiens i denna patientkategori och bör därför inte förekomma.