På vilken njurfunktionsalgoritm baseras läkemedelsdosering i FASS för renalt utsöndrade läkemedel?

Anders Helldén Avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset - Huddinge

Ulf Bergman Avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Maria Hentschke Forkningssjuksköterska Avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Ingegerd Odar-Cederlöf Avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Bakgrund

Läkemedel med huvudsakligen renal utsöndring dosjusteras vanligen efter njurfunktionen. Njurfunktionen kan mätas med ”golden standard”metoder som Cr-EDTA clearance eller iohexolclearance. I kliniken används vanligen serum- eller plasmakreatinin (P-kreatinin). Dock är P-kreatinin en dålig prediktor för nedsatt njurfunktion, ffa hos äldre, då produktionen av kreatinin minskar med ökande ålder samtidigt som utsöndringen minskar, faktorer som tar ut varandra. För närvarande debatteras om nya, förbättrade metoder för bedömning av njurfunktionen skall införas i Sverige, tex cystatin C eller MDRD (efter Modification of Diet in Renal Disease). Resultaten av mätningar med de olika metoderna kan emellertid skilja sig åt. De dosanvisningar som ges i FASS baseras sannolikt inte på de nya metoderna för njurfunktionsbestämning. Syftet med vår studie är att undersöka vilken metod för njurfunktionsmätning som ligger till grund för dosanvisningar för läkemedel med renal utsöndring, P-kreatinin, beräknat eller uppmätt kreatininclearance eller annan metod. Ett annat syfte är också att undersöka om det föreligger skillnader i doseringsanvisningar för olika generiska preparat. Vår huvudhypotes är att dosering i relation till njurfunktion skall grundas på den metod som användes i de inledande farmakokinetiska studierna till dess nya dos-koncentrationsstudier är genomförda med de nya metoderna.

Metod

Vi studerade ca 90 originalpreparat i FASS samt motsvarande generiska preparat som bedömts som ”renala riskläkemedel”, totalt 300 läkemedelsnamn. Vi sökte på ord som kreatininclearance, kreatinin och dosering (mg/kg kroppsvikt). Vi undersökte 1. den njurfunktionsmetod som doseringsanvisningarna grundades på 2. om det fanns skillnader i metod mellan originalpreparat och generika.

Resultat

Av 300 preparat doseras 236 (78%) efter kreatininclearance i mL/min, 30 (10%) efter kroppsytenormerat kreatininclearance i mL/min/1,73m2, 33 (10%) efter S-kreatinin i µmol/L och 2 efter mg/kg kroppsvikt. I sju fall anges både absolut och kroppssytenormerat clearance i texten för samma preparat, vilket kan verka förvirrande. T.ex. doseras Atenolol Sandoz efter kroppsytenormerat GFR medan Atenolol Merck GFR doseras utan kroppsytenormering.

Sammanfattning

Majoriteten av studerade preparat doseras efter kreatininclearance. Andra mått på njurfunktion såsom MDRD och cystatin C riskerar att orsaka feldoseringar om de inte överensstämmer med kreatininclearance eller med den metod som användes vid de initiala farmakokinetiska studierna.